Fysisk innemiljö

Rumsbildning

En helhetsupplevelse av hur rummet, trivsamhet och möjlighet att själv kunna påverka och ge sin arbetsplats en personlig prägel.

Belysning

Belysningen ska ge möjlighet att utföra arbetet vid bra synfunktion, skapa ”rum i rummet” och ge ett allmänt välbefinnande. För detta krävs såväl elljus som dagsljus. Människokroppens rytm styrs främst av dagsljuset. Ljuset ska riktas så att man inte skuggar det man skall betrakta och så att bländning undviks.

Buller

Vi påverkas nästan alltid av ljud, önskvärt och icke önskvärt. Det icke önskvärda ljudet som vi kallar buller mäts normalt som ett vägt medelvärde för olika frekvenser med viktning efter örats normala funktion. Mål för kontor bör vara 30-35 dB och för verkstadsarbete 60 dB. Vid ljudnivåer över 85 dB uppkommer ofta hörselskador.

Viktigast för att hålla ner ljudnivån är inkapsling av ljudkällan, kompletterat med absorbenter. Vid noggrannare genomgång av ljudförhållanden bör mätning även göras av hur väl tal kan uppfattas och av lågfrekvent buller dB).

Emissioner

Emissioner från tillverkningsprocessen och från material i byggnaden utgör en påtaglig störningskälla på många arbetsplatser och påverkar luftkvaliteten. Alla emissioner till luft från processer ska sugas av vid källan och därefter filtreras. Likaså ska den luft vi tar in via ventilationssystem vara filtrerad normalt med filter klass F85.

Luftmängden bestäms dels av människan som behöver 7-10 l/s, dels av processen som får värderas från fall till fall. För verkstäder ligger ofta behoven av uteluft på 3-6 l/s x m2. Detta påverkar luftkvaliteten vi andas. Människan tar via föda och vätska in 1-1,5 kg/dag och via andningen in 10-20 kg luft/dag. Detta belyser väl vikten av att den luft vi andas är ren och att inte lungorna ska utgöra filter.
Upplevelsen av luftkvaliteten styrs ofta av luktsinnet men påverkas i än högre grad av temperatur, partikelhalt och luftfuktighet som ger upplevelse av ”torr” luft. Normalt klarar vi relativa luftfuktigheter på 20-60% bra. En annan viktig indikator på luftkvalitet är CO2-halt som enligt Arbetarskyddsstyrelsen ska vara under 1.000 ppm (0,1%).

Termiskt klimat

Önskvärd temperatur är individuell men ligger för tungt arbete på 16-18 °C och för kontorsarbete på 20-22 °C. Temperaturen påverkar både arbetstakt och olycksfallsfrekvens.

Förutom av luftens temperatur påverkas vi av strålning från kalla och varma ytor som tillsammans med lufttemperaturen ger en ekvivalent temperatur. Andra parametrar som påverkar hur vi individuellt upplever komforttemperaturen är lufthastighet, klädsel och aktivitet.

Säkerhet och skydd

Säkerhetsarbete måste planeras enskilt för varje arbetsplats efter en analys av arbetsuppgift och arbetsplats. Alla maskiner ska vara CE-märkta med avseende på säkerhet. Att peka direkt på praktiska lösningar är inte generellt möjligt, utan sunt förnuft måste styra i varje enskilt fall.

För att skaffa sig en uppfattning om ifall olycksfrekvensen på arbetsplatsen är hög eller låg, kan man räkna ut ett LTIF-tal (Lost Time Injury Frequency).
LTIF=Antal olycksfall per år x 1 miljon/Antal arbetstimmar totalt i företaget.

Om man räknar med olycksfall som orsakar minst en dags frånvaro bör LTIF-talet inte ligga över 15. LTIF=10 eller därunder betraktas som bra. I ett företag med 30 heltidsanställda, 95% närvarotid och 90% arbetad tid av denna ger vid ett olycksfall per år (med minst en dags frånvaro): LTIF= 1 x 1.000.000/(30 x 220 x 8 x 0,95 x 0,90)=22

Om olycksfrekvensen skall betraktas som ”bra” får den alltså inte uppgå till mer än ca ett fall vartannat år.

Ergonomi

Människans stora möjligheter att tankemässigt lösa olika arbetsuppgifter begränsas till viss del av vår benstomme och muskulatur. Rörelseutrymme, räckvidd, kroppsställning och muskelstyrka styr sen hur vi utför arbetet. Det är viktigt att tänka på att ändra kroppsställning ofta.

Man ska:

• undvika framåtlutad ställning,
• att hålla armarna ovanför huvudhöjd,
• vridna och assymetriska ställningar och
• kroppsställningar med sträckta leder under längre tid.

Använd stöd för ryggen vid sittarbetsplatser, utnyttja den position som ger starkaste kraften. Även har bör arbetsplatsen analyseras individuellt.