Systematiskt arbetsmiljöarbete
En bedömning av arbetsmiljön bör omfatta både fysiska och psykosociala förhållanden. Traditionellt har arbetsmiljölagstiftningen och åtgärderna inriktat sig främst på fysiska faktorer som luftkvalitet, temperatur, buller etc.
När man inriktar sig på arbetsmiljön märker man att frågor om produktivitet, kvalitet, energiutnyttjande och lönsamhet hänger samman.
Energieffektivare processer inom olika områden såsom gjuteri, gummiindustri, tvätteri ger mindre överskottsvärme och därmed behagligare arbetsklimat. Om arbetsmiljön förbättras skapas bättre förutsättningar för en felfri produktion.
Omvänt innebär arbetet mot rätt kvalitet färre kassationer, vilket i sin tur innebär mindre råvaruinköp och därmed mindre energibehov hos leverantören. Att tillverka en felaktig produkt kräver dessutom lika mycket energi vid framställningen som att göra rätt från början.
Idag är de flesta på det klara med att upplevelsen av en god arbetsmiljö i minst lika hög grad beror av de psykosociala faktorerna som av de fysiska. Inte minst påverkas människors trivsel och upplevelse av företaget ur arbetsmiljösynpunkt av faktorer som kamratskapet på arbetsplatsen, hur väl arbetet flyter, vilka störningar som uppstår vid t.ex. materialbrist, brist på information och möjligheter att påverka sin egen arbetssituation.
Många av dessa problem hänger samman med arbetets organisation. Man kan därför säga att en god organisation och fördelning av ansvar och befogenheter mer eller mindre automatiskt ger en bättre arbetsmiljö.
Indikatorer i arbetsmiljön
För att kunna ”ta tempen” på sitt eget företag i dessa avseenden kan man studera och analysera ett antal ”indikatorer”. Hög frånvaro, många arbetsskador etc. ger en antydan om att det finns förhållanden som bör kunna förbättras.
Internkontrollens huvuddrag
Huvudpunkterna i arbetsgivarens ansvar för internkontrollen av arbetsmiljön är:
- Sätta upp policy och mål för arbetet med arbetsmiljön
- Ta upp åtgärder i årliga handlingsplaner.
- Reglerna anger att planen ska innehålla alla de arbetsmiljöåtgärder som arbetsgivaren tänker genomföra under året, utöver sådana åtgärder som arbetsgivaren ändå är skyldig att genomföra omedelbart enligt Arbetsmiljölagen.
- Fördela arbetsuppgifter, befogenheter och resurser.
- Ge introduktion, instruktion och övrig information.
- Kartlägga risker och brister fortlöpande.
- Utreda skador och tillbud.
- Föra årlig arbetsmiljöstatistik.
- Följa upp resultatet av åtgärderna.
- Revidera internkontrollens uppläggning.
- Ha rutiner för internkontrollen och dokumentera dem skriftligt.
Plan för internkontroll
Skriftliga rutiner för internkontroll ska enligt lag vara upprättade i alla företag som har anställda. Rutinerna bör innehålla anvisningar om hur efterlevnaden av rutinerna ska följas upp t.ex. vid skyddsronder eller särskilda ”arbetsmiljörevisioner” som kan utföras av kvalitets- och miljösamordnaren.
Det är viktigt att all personal är informerad om vad som gäller och att varje medarbetare åläggs eget ansvar för det man kan påverka i sin närmaste omgivning på arbetsplatsen.
Skyddsorganisation, utbildning
En utvärdering av personalens utbildningsbehov bör göras, varefter företaget bör ta fram en utbildningsplan, som omfattar både ansvariga ledare, övrig personal och nyanställda.
Rutiner för återkommande skyddsronder bör upprättas och omfatta alla delar av företaget. Man kan använda egna checklistor som arbetas fram efter hand eller tillämpliga delar av de checklistor som tagits fram av Arbetarskyddsstyrelsen. Skyddsronderna kan utgöra en del av den årliga revisionen av hur internkontrollen fungerar och avstämning av att planerade åtgärder blivit genomförda.